Idag har släkten varit hemma hos mig och firat. 25 pers i vår lilla tvåa. Galet. Men många av dem är rätt små. Fast det kanske vägs upp av att de är så livliga.. Jag fick för mig att min present var min sjukt söta bebiskusin Anton och gick och bar på honom och uthärdade bebisspya/dreggel. Jag var lite bättre på det än Malin, som inte ville ha med spya att göra alls. Imorgon är det skola som gäller, som vanligt. Jag har laddat med att sitta vid datorn hela kvällen. Inte lyckat. Men det var mycket trevligt att firas. Speciellt marängtårtan, den var mycket mycket trevlig.

1. Prestationsångest. Nu måste jag verkligen kämpa om jag ska kunna göra en bra insats på teatern.

2. Morgonpigghet. Jag lyckades gå upp tidigt idag eftersom jag var tvungen. Det var duktigt av mig. Dessutom får man mycket mer gjort och allt.

3. Ålderdom. Eftersom jag är arton nu så borde jag börja spara pengar. Tänker eventuellt pensionera mig i bitterhet om några år.

4. Kaos. Jag fattar ingenting av alla vuxengrejer. Bankpapper tex! vad sjutton är det för skillnad på kontoutdrag och årsbesked och vad är meningen med allt krångel?

5. Fingerfärdighet. Jag fumlade och spillde ett glas vatten på mig vid middagen :/

6. Illamående. Mycket godis på samma gång är aldrig bra för en, men åh så lockande för stunden.

99. Det är nu eller aldrig.

Åh. Det är över, det är över! Jag i ledarposition = sjukt läskigt och nervöst. Jag skulle leda en idrottslektion och lära ut om volleyboll, en sport jag inte ens kan själv. Men nu är det över och det gick rätt hyfsat! Vi fick beröm för vår ledarstil. Jag hoppas det är uppriktigt menat, men jag kan inte riktigt ta åt mig. Anyway, så har jag accomplished det idag, och dessutom skrivit klart mitt arbete om presidentvalet. Det blev som det blev, men det är skrivet iallafall. Sen så är mina spansklektioner underbart bättre nu. Vi har bytt lärare och jag, som inte brukar märka någonting, märker skillnaden! Jag har sedan lärarbytet insett att den förra läraren pratade för snabbt och gick igenom för dåligt, förklarade för lite, och sen förväntade sig av oss att vi skulle kunna allt. Men den nya, alltså, jag förstår allt hon säger och förstår hennes genomgångar. Jag är fett mkt mer pepp på spanska nu, har lärt mig massvis idag. Jag har precis sovit i några timmar. Det var jättedumt för nu är jag klarvaken och inser att jag måste plugga på geografi tills imorrn. Därför bloggar jag istället. Fast geografin är faktiskt lite intressant, det handlar om latinamerika. Jag kan placera ut alla länder i Sydamerika, det du. Jag tror inte ens vi ska kunna det iofs. Vi ska säkert kunna en massa siffror, och det failar jag på. Jag vet inte vad det är med mig, men så fort jag ska minnas ett årtal eller datum, så snurrar det runt i huvudet och jag blir mentalt attackerad av siffermonster. Jag kan endast två personers födelsedagar. En gammal kompis (gud så onödigt), och min egen. Den 17 januari.

Jag tänker förtiga mitt bloggförsvinnande och istället gå rakt på sak. Jag är sämst på att göra skolarbeten självständigt. Jag förhalar och förhalar tills time goes "poof". Hemuppsatser ger mig även smått hysteriska symptom. Det allra värsta är överdrivet intresse för mat. Nej, hetsäteri faktiskt. Det är den enda legitima avbrottet från skolarbete. Det enda tillfället jag inte behöver panic över att jag inte får något gjort. Jag äter och äter och äter. Det är inte bra. Jag har varit mätt sedan frukosten, men jag har as we speak en lusselängd på upptining. Detta är inte bara omoraliskt och energislösande ur en global synpunkt. Det är också osnällt mot magen. Idag var jag hemma på förmiddagen eftersom jag hade inplanerat ett besök hos läkaren då. Inget farligt, de skulle bara titta lite i min näsa. Sjukhuset ringde mig dock nån timma innan, och sa att läkaren var sjuk, så jag missade ANT-undervisningen (ANT = alhohol, narkotika, tobak) som var på förmiddagen för ingenting. Nu kommer jag bli knarkare tänkte jag. Det upplyste Carro mig också om när jag kom till skolan. Och tills imorrn måste jag välja kurser inför individuellt val i trean. Säkert något mer jag behöver fixa ihop. Ifall jag blev extremt sjuk nu skulle jag inte klaga.

Jag har framtidshopp. 2008 kan bara bli bra. Det kommer vara ganska stressigt i skolan, och jag kommer ibland att känna mig dum och vara lite tråkig, men whatever comes, I'll deal with it.

Den första riktiga handlingen i år var att öppna ett kuvert från mig själv när jag var tretton. I kuvertet låg en massa saker. Shit vad man minns.

Spoilervarning för Angel:

Jag har även sett klart säsong tre av Angel. Och jag älskar. Och jag hatar. Ifall jag inte får se säsong fyra och att allt ordnar sig snart så vet jag inte vad jag gör. Shippar Cordelia/Angel kanske. HUR KAN HON FLYGA UPP I HIMLEN OCH HAN NER I VATTNET PRECIS NÄR DE SKULLE SVÄRA VARANDRA TILLFÄLLIG KÄRLEK?

.:Spoilervarning slut:.

Jag har inget nyårslöfte. Det räcker med att ha framtidshopp.